Nelson Mandela
umlando kaNelson Mandela.
[edit | hlela umthombo]
Mandela wabelethwa ngomhlaka 18 kuVelabahlinze 1918, esgodini seMvezo ngendaweni ebizwa ngokuthi yiMtata, eEastern Cape[2]. Wanikelwa igama likaRolihlahla, igama lesiXhosa elitjho ukuthi "troublemaker"[3] kwathi emnyakeni elandelako wathoma ukwaziwa ngesithakazelo sakhe, uMadiba. Ukhokhomkhulu wakhe wehlangothini lika yise, uNgubengcuka wayemdosiphambili wesizwe siThembu eTranskeian kwiphrovinsi yeEastern Cape[4]. Omunye wamadodana kaNgubengcuka, ibizo lakhe ekungu Mandela, umkhulu kaNelson, ekunguye ebamthiyelela ngaye. Ngebanga lokobana uMandela wayebelethwa ngendlini yomfazi obuya esitjhabeni seIxhiba, kwenza bona angarhoni ukuba yikosana elandelako.

Ubaba kanelson Mandela, uGadla Henry Mphakanyiswa Mandela, wayeyikosana, wabekwaesihlalweni ngomyaka ka1915, ngemva kokuthi umkhandlo wakhe wakhe uthweswe ngomlandu wokukhwabanisa, uthweswa mkhandlu wabantu abamhlophe[5]. Ngo1926, uGadla waqotjhwa emsebenzini ngonobangela wokukhwabanisa, kodwana uNelson bamtjela ukuthi uyise bamqothele ukujamela amalungelo nobulungiswa emkhandlwini. UGadla wayenesithembu, abafazi abane, amadodana amane kanye namadodakazi alithoba, ebebahlala endaweni ezihlukileko. Unina kaNelson wayemfazi wesithathu, uNosekeni Fanny, indodakazi kaNkedama wendlu yangesidleni, ilunga lesitjhaba samaMpemvu.
Irherho lemithombo.
[edit | hlela umthombo]- ↑ Nelson_Mandela_1994.jpg (1500×1940)
- ↑ Van Wyk, J.H. (1995-03-06). "Long Walk to Freedom: The Autobiography of Nelson Mandela". Koers - Bulletin for Christian Scholarship. 60 (4). doi:10.4102/koers.v60i4.652. ISSN 2304-8557.
- ↑ Lodge, Tom (2020-03-31), "The Many Lives of Nelson Mandela", Oxford Research Encyclopedia of African History, Oxford University Press, ISBN 978-0-19-027773-4, retrieved 2025-09-04
- ↑ Meredith, M. (2010). Mandela: A Biography. New York: PublicAffairs.
- ↑ Sampson, A. (1999). Mandela: The Authorized Biography. London: HarperCollins.